Och längst nedan ser vi även tecken på att de små tapparna kan vara minst lika farliga som de stora...
Tuesday, December 28, 2010
vuxna män gör saker tillsammans
För att säkra säkerheten för den enorma mängden nedan passerande trafikanter, gjorde sällskapet slag i saken och räddade dag... kvä... natten. De livsfarliga istapparna förvisades från sitt ondskefulla läge och nedan visas precis hur farliga de är.
Och längst nedan ser vi även tecken på att de små tapparna kan vara minst lika farliga som de stora...
Och längst nedan ser vi även tecken på att de små tapparna kan vara minst lika farliga som de stora...
Saturday, December 25, 2010
let your inner child thrive
A small yellow plastic sledge, a snow racer, a rather dangerous snow filled slope and some friends is all you need to make sure that your playfulness stays alive.
But please note that two grownups on one snow racer really is NOT advisable. Though it did look and sound pretty fun when they went downhill (the movie-rights will probably be discussed later tonight).
Be calm, no one (but the snow racer) got hurt during this endeavor. Though there seemed to be quite a omygodihavegotahugedumpofsnowinmypants-issue for some of the survivors.
If anyone has any kind of cool "steering device" that could be attached to an antique STIGA snow racer, please contact me ASAP. There is probably still a week or more of snowy fun and goodness to be had this winter.
Please my lovelies, remember to play! Life won't be as fun otherwise. Love to you all and happy holidays! XXX
But please note that two grownups on one snow racer really is NOT advisable. Though it did look and sound pretty fun when they went downhill (the movie-rights will probably be discussed later tonight).
Be calm, no one (but the snow racer) got hurt during this endeavor. Though there seemed to be quite a omygodihavegotahugedumpofsnowinmypants-issue for some of the survivors.
If anyone has any kind of cool "steering device" that could be attached to an antique STIGA snow racer, please contact me ASAP. There is probably still a week or more of snowy fun and goodness to be had this winter.
Please my lovelies, remember to play! Life won't be as fun otherwise. Love to you all and happy holidays! XXX
Tuesday, December 21, 2010
Tuesday, December 14, 2010
Tuesday, December 07, 2010
ännu en omvänd själ?
Jag har tappat räkningen över hur många gånger jag möts av samma reaktion på "studentspex" som Cicci skriver om i sitt blogginlägg på lögner, sånger & skrik.
Självklart så är smaken som baken, och jag tror inte i min vildaste fantasi att Kårspex passar alla. Men den inställningen som jag ibland möter förbryllar mig. Själv har jag svårt för en del av de traditioner som somliga andra studentspex har. Men jag respekterar fortfarande att de vill göra sin grej och väljer istället att se de som passar och roar mig.
Jag blir lika glad varje gång jag får höra det Cicci skriver. Att fler förstår min glädje och passion för konstformen spex och för det sätt som vi vill tolka den.
I ondsags så fick jag - för första gången på flera år - möjligheten att se en kårspexföreställning utan att veta alltför mycket om den i förväg. Det var en fantastisk upplevelse och jag älskar alla underbara människor som har kämpat hela hösten för att göra denna uppsättning möjlig!
Tack för att ni är så grymt bra! Jag ser verkligen fram emot nästa gång jag får möta Gustav III i teatermörkret.
Kära medspexare, vi ses i Ottnäs rantasauna om inte tidigare. Puss!
Självklart så är smaken som baken, och jag tror inte i min vildaste fantasi att Kårspex passar alla. Men den inställningen som jag ibland möter förbryllar mig. Själv har jag svårt för en del av de traditioner som somliga andra studentspex har. Men jag respekterar fortfarande att de vill göra sin grej och väljer istället att se de som passar och roar mig.
Jag blir lika glad varje gång jag får höra det Cicci skriver. Att fler förstår min glädje och passion för konstformen spex och för det sätt som vi vill tolka den.
I ondsags så fick jag - för första gången på flera år - möjligheten att se en kårspexföreställning utan att veta alltför mycket om den i förväg. Det var en fantastisk upplevelse och jag älskar alla underbara människor som har kämpat hela hösten för att göra denna uppsättning möjlig!
Tack för att ni är så grymt bra! Jag ser verkligen fram emot nästa gång jag får möta Gustav III i teatermörkret.
Kära medspexare, vi ses i Ottnäs rantasauna om inte tidigare. Puss!
Saturday, November 20, 2010
Friday, November 12, 2010
RIP poddy... not!
För inte alltför länge sedan – då jag försökte hinna med ett pendeltåg – så lyckades jag med konststycket att springa på ett sätt som gjorde att min iPod nano kastade sig ur min ficka och störtade ner mot det hårda stengolvet. Resultatet kan tydligt skådas på bilderna.Något som slagit mig många gånger tidigare – och som jag nu ännu en gång blev påmind om – är hur oerhört kräsna "vi" är numera. Prylar ska kunna göra allt, inte kosta något och hålla för alla möjliga olyckor som kan hända. Vi blir irriterade när inte en avancerad teknikpryl med pytteliten elektronik och små-små kretsar, blott omhöljd i glas och plast/metall, håller för vår egna vårdslöshet.
Själv blir jag sällan arg de gånger något sådant händer. Jag blir snarare faschinerad. Både av hur bra vissa saker håller, men även hur "vår" syn på Saker och Prylar har ändrats. En gång i tiden var man rädd om sina dyra och svårförvärvade saker. Ibland kan jag nog tycka att "vi i väst" har det lite för lätt – med vissa saker.
PS, ni kan sluta oroa er. poddy lever fortfarande. Men det kan bli lite knepigt att jogga med honom, fram tills dess att jag lyckats täta honom.
soppa på jordärtskocka och potatis
200 g jordärtskockor • 150 g mjölig potatis • 50 g gul lök • 1 st vitlöksklyfta • 1 msk ankfett/smör • 0,5 dl torr sherry • 6 dl grönsaksbuljong • 2 dl grädde • salt & svartpeppar • (avocado)
Skala och tärna potatis och skockor. Hacka lök o vitlök. Fräs i fettet utan att bryna. Slå på buljong o sherry. Koka ca 10 min eller tills det är mjukt. Häll på grädden och mixa slät (låt svalna lite). Salta och dra några varv på pepparkvarnen. Värm på vid behov och servera med tärnad avocado.
Skalade räkor är också gott i.
Saturday, October 16, 2010
Tuesday, September 21, 2010
tragiskt är vad som händer
Jag vill börja det här inlägget med att säga att jag inte på något sätt står för Sverigedemokraterna eller deras politik. Jag kan med all ärlighet säga att jag inte ens vet exakt i vilka frågor jag har samma åsikt. Det beror på att somliga av deras åsikter skiljer sig såpass mycket från mina att jag inte bemödat mig med att undersöka alla. Och det är inte exklusivt för det partiet, utan så har jag även gjort med ett par andra.
Jag skriver denna disclaimer för att jag, de senaste åren, har sett alldeles för många exempel på inlägg / artiklar / kommentarer, där läsarna missförstår vad det hela handlar om. Detta för att de – i sin upprördhet – oftast inte läser hela artikeln. Eller kanske för att de inte förstår att personen som skriver det hela använder metaforer eller är sarkastisk. Jag ska göra mitt bästa för att undvika det*.
Så jag säger det rakt ut:
Jag röstade inte på Sverigedemokraterna!
Och, jag hatar inte de som gjorde det!
Nu när det är sagt så kan jag gå vidare. Om du tycker att jag är dum i huvudet för att jag tycker så – gör det och sluta läs. Om du är nyfiken på varför jag tycker så – fortsätt och ta del av mitt resonemang.
Detta val lämnade mig matt redan från början. Jag ledsnade på all den smutskastning som förekom och orkade inte med att lyssna och läsa om allt. Det kändes som om det adrig fanns någon respektfull debatt och att partierna – och många av väljarna – bara försökte "vinna cred" och spotta på de andra.
Det är möjligt att min livssituation helt enkelt inte lämnat tid eller ork för att hantera det. Och det är synd på många sätt, men inget att göra åt nu. Jag gjorde mitt val och förtidsröstade. Sedan stängde jag av nästan alla sinnen vad gällde valjakten. För jag orkade inte med det.
Hela valhelgen så umgicks jag med underbara människor ute i Roslagen – helt avskärmad från omvärlden. Och jag såg fram emot att komma hem på söndagen och att allt det sedan skulle vara över. Men så blev det inte riktigt.
Jag kom hem.
Jag däckade på soffan.
Och vaknade på måndagen till... det här!
Jag anser att det är oerhört – nej, ofantligt – synd att så många lade sin röst på Sverigedemokraterna. Men de har säkerligen sina skäl till att de fattade det beslutet.
Precis som många lockades av Ny Demokrati under tidigt nittiotal, så har många säkerligen känt sig lockade till detta parti. De håller troligtvis inte med dem i allt – vilket parti lyckas egentligen med det? – men kanske i mångt och mycket. Vissa av SD-väljarna kanske är missnöjda eller rent av rädda. Men jag tror att det beror på att många inte ser möjligheterna. Och det är nog för att de inte fått chansen att göra det.
Själv är jag uppväxt i förorten och jag är stolt över den inblick det gav mig. Jag fick på ett naturligt sätt se andra kulturer, maträtter, religioner och alternativa synsätt. Jag tror att det är tack vare detta som det är en självklarhet för mig att alla inte tänker som jag. Men bara för att någon annan ser på världen på ett annat sätt än vad jag gör, så behöver det inte betyda att de är onda, eller sämre för det. Om något så kompletterar de mig. De kanske ser något som jag missat.
Jag tror verkligen att det som påverkar människans åsikter beror på vilka erfarenheter de har – vilka perspektiv de fått chansen att ta del av. Om jag aldrig har fått ett vänligt ord av en grupp människor, så kommer jag naturligtvis att anta att alla i den gruppen är sådana. Jag kommer troligtvis att bemöta dem på ett liknande sätt och den onda cirkeln är igång.
Rent intellektuellt så inser jag självklart att alla i den gruppen inte kan vara så, men enligt vad jag läst mig till och av egen erfarenhet – hos mig själv och andra – så är intellektet tyvärr underställd den primitiva delen av vår mänskliga natur. Generaliseringar är del av vårt arv.
Hur avancerade och intelligenta vi än tror att vi är, så finns "djuret" inom oss. Den delen av oss som gillar värme och beröring – en kram från en vän eller en klapp på axeln när man gjort något bra. Och som gillar att känna sig del av något större** – en familj, en grupp vänner eller ett samhälle.
Känslor – och intuition – styr oss mer än tankar och intellekt.***
Möts vi av tveksamhet och oförståelse – eller än värre av misstro och förakt – så är det svårt att känna medlidande och uppskattning för de vi möter.
Jag har full respekt för att andra inte tycker som jag. Så länge de respekterar att jag inte tycker samma sak, samt är öppna för att utbyta erfarenheter, sin syn på världen och hur de tänker. För jag tror mig inte "ha alla rätt". Jag fattar mina beslut utefter vad jag har lärt mig i livet och det jag samlat på mig på vägen. Jag kan inte göra mer än så. Jag är långt ifrån färdig med att samla på mig kunskap och långt ifrån "utvecklad till den jag kommer att bli" – om man någonsin kan "bli klar".
MEN, att Sverigedemokraterna har kommit in i riksdagen – och många distrikt runt om vårt land – är inte det som gör mig mest rädd. Att detta har hänt, anser jag, visar på att vi har problem. Detta eftersom vi misslyckats att få en så stor del av Sveriges befolkning att inse de många fördelar som finns med mångfald och ett öppet samhälle. Att det är så många som hellre väljer mer utanförskap och uppsplittring – och som röstade på SD.
Det som skrämmer mig mest är reaktionen på ATT de har kommit in.
Det skrämmer mig hur vettiga människor – som jag känner och personligen tycker om – är beredda att avsäga sig kontakten med vänner för att de lagt sin röst som de gjort. Det hat jag ser, det förakt och den rädsla, den smutskastning och utestängningen av andra för att "de inte tycker precis som vi"...
Känner ni igen den? Att vilja utestänga någon som inte är som vi själva?
Detta hat kommer inte att leda till annat än hat.
Är det inte precis så här som många krig har startat?
Skitsnack och onda ord.
Uppsplittring.
Grannar som vänds mot varandra.
Utlämning...
Jag menar inte att just det här kommer att leda till något krig här i Sverige. Men det leder knappast till mer förståelse och omtanke. Hur skulle detta hat ge mer respekt från någons håll? Varför skulle jag vilja lyssna på någon som anser att jag är dum i huvudet och inte vill annat än att hänga ut mig på grund av mina åsikter? Om någon kallar mig för idiot, varför ska jag respektera dem och bry mig om vad de har att säga eller vad de tycker och känner?
Om vi vill att "de" ska förstå oss, så måste vi försöka att förstå dem. Att inse att de inte måste vara idioter bara för att de har ett annat perspektiv – trots att vi tycker att deras åsikter är helt fel och "idiotiska".
Ta en titt på världen ur deras ögon och hjälp dem att se världen ur dina. Kanske lyckas vi mötas någonstans.
* Ursäkta eventuella felstavningar och svamliga formuleringar. Kommentera gärna och kontakta mig om du anser att jag har fel eller inte förstår vad jag menar. Jag tar gärna emot konstruktiv kritik.
** Detta trots att "vi i väst" gillar att se oss själva som individer, snarare än en liten del av något större.
*** Jag skulle vilja citera lite rapporter här och på andra ställen i denna bloggpost, men det får va till en bättre dag.
Jag skriver denna disclaimer för att jag, de senaste åren, har sett alldeles för många exempel på inlägg / artiklar / kommentarer, där läsarna missförstår vad det hela handlar om. Detta för att de – i sin upprördhet – oftast inte läser hela artikeln. Eller kanske för att de inte förstår att personen som skriver det hela använder metaforer eller är sarkastisk. Jag ska göra mitt bästa för att undvika det*.
Så jag säger det rakt ut:
Jag röstade inte på Sverigedemokraterna!
Och, jag hatar inte de som gjorde det!
Nu när det är sagt så kan jag gå vidare. Om du tycker att jag är dum i huvudet för att jag tycker så – gör det och sluta läs. Om du är nyfiken på varför jag tycker så – fortsätt och ta del av mitt resonemang.
Detta val lämnade mig matt redan från början. Jag ledsnade på all den smutskastning som förekom och orkade inte med att lyssna och läsa om allt. Det kändes som om det adrig fanns någon respektfull debatt och att partierna – och många av väljarna – bara försökte "vinna cred" och spotta på de andra.
Det är möjligt att min livssituation helt enkelt inte lämnat tid eller ork för att hantera det. Och det är synd på många sätt, men inget att göra åt nu. Jag gjorde mitt val och förtidsröstade. Sedan stängde jag av nästan alla sinnen vad gällde valjakten. För jag orkade inte med det.
Hela valhelgen så umgicks jag med underbara människor ute i Roslagen – helt avskärmad från omvärlden. Och jag såg fram emot att komma hem på söndagen och att allt det sedan skulle vara över. Men så blev det inte riktigt.
Jag kom hem.
Jag däckade på soffan.
Och vaknade på måndagen till... det här!
Jag anser att det är oerhört – nej, ofantligt – synd att så många lade sin röst på Sverigedemokraterna. Men de har säkerligen sina skäl till att de fattade det beslutet.
Precis som många lockades av Ny Demokrati under tidigt nittiotal, så har många säkerligen känt sig lockade till detta parti. De håller troligtvis inte med dem i allt – vilket parti lyckas egentligen med det? – men kanske i mångt och mycket. Vissa av SD-väljarna kanske är missnöjda eller rent av rädda. Men jag tror att det beror på att många inte ser möjligheterna. Och det är nog för att de inte fått chansen att göra det.
Själv är jag uppväxt i förorten och jag är stolt över den inblick det gav mig. Jag fick på ett naturligt sätt se andra kulturer, maträtter, religioner och alternativa synsätt. Jag tror att det är tack vare detta som det är en självklarhet för mig att alla inte tänker som jag. Men bara för att någon annan ser på världen på ett annat sätt än vad jag gör, så behöver det inte betyda att de är onda, eller sämre för det. Om något så kompletterar de mig. De kanske ser något som jag missat.
Jag tror verkligen att det som påverkar människans åsikter beror på vilka erfarenheter de har – vilka perspektiv de fått chansen att ta del av. Om jag aldrig har fått ett vänligt ord av en grupp människor, så kommer jag naturligtvis att anta att alla i den gruppen är sådana. Jag kommer troligtvis att bemöta dem på ett liknande sätt och den onda cirkeln är igång.
Rent intellektuellt så inser jag självklart att alla i den gruppen inte kan vara så, men enligt vad jag läst mig till och av egen erfarenhet – hos mig själv och andra – så är intellektet tyvärr underställd den primitiva delen av vår mänskliga natur. Generaliseringar är del av vårt arv.
Hur avancerade och intelligenta vi än tror att vi är, så finns "djuret" inom oss. Den delen av oss som gillar värme och beröring – en kram från en vän eller en klapp på axeln när man gjort något bra. Och som gillar att känna sig del av något större** – en familj, en grupp vänner eller ett samhälle.
Känslor – och intuition – styr oss mer än tankar och intellekt.***
Möts vi av tveksamhet och oförståelse – eller än värre av misstro och förakt – så är det svårt att känna medlidande och uppskattning för de vi möter.
Jag har full respekt för att andra inte tycker som jag. Så länge de respekterar att jag inte tycker samma sak, samt är öppna för att utbyta erfarenheter, sin syn på världen och hur de tänker. För jag tror mig inte "ha alla rätt". Jag fattar mina beslut utefter vad jag har lärt mig i livet och det jag samlat på mig på vägen. Jag kan inte göra mer än så. Jag är långt ifrån färdig med att samla på mig kunskap och långt ifrån "utvecklad till den jag kommer att bli" – om man någonsin kan "bli klar".
MEN, att Sverigedemokraterna har kommit in i riksdagen – och många distrikt runt om vårt land – är inte det som gör mig mest rädd. Att detta har hänt, anser jag, visar på att vi har problem. Detta eftersom vi misslyckats att få en så stor del av Sveriges befolkning att inse de många fördelar som finns med mångfald och ett öppet samhälle. Att det är så många som hellre väljer mer utanförskap och uppsplittring – och som röstade på SD.
Det som skrämmer mig mest är reaktionen på ATT de har kommit in.
Det skrämmer mig hur vettiga människor – som jag känner och personligen tycker om – är beredda att avsäga sig kontakten med vänner för att de lagt sin röst som de gjort. Det hat jag ser, det förakt och den rädsla, den smutskastning och utestängningen av andra för att "de inte tycker precis som vi"...
Känner ni igen den? Att vilja utestänga någon som inte är som vi själva?
Detta hat kommer inte att leda till annat än hat.
Är det inte precis så här som många krig har startat?
Skitsnack och onda ord.
Uppsplittring.
Grannar som vänds mot varandra.
Utlämning...
Jag menar inte att just det här kommer att leda till något krig här i Sverige. Men det leder knappast till mer förståelse och omtanke. Hur skulle detta hat ge mer respekt från någons håll? Varför skulle jag vilja lyssna på någon som anser att jag är dum i huvudet och inte vill annat än att hänga ut mig på grund av mina åsikter? Om någon kallar mig för idiot, varför ska jag respektera dem och bry mig om vad de har att säga eller vad de tycker och känner?
Om vi vill att "de" ska förstå oss, så måste vi försöka att förstå dem. Att inse att de inte måste vara idioter bara för att de har ett annat perspektiv – trots att vi tycker att deras åsikter är helt fel och "idiotiska".
Ta en titt på världen ur deras ögon och hjälp dem att se världen ur dina. Kanske lyckas vi mötas någonstans.
* Ursäkta eventuella felstavningar och svamliga formuleringar. Kommentera gärna och kontakta mig om du anser att jag har fel eller inte förstår vad jag menar. Jag tar gärna emot konstruktiv kritik.
** Detta trots att "vi i väst" gillar att se oss själva som individer, snarare än en liten del av något större.
*** Jag skulle vilja citera lite rapporter här och på andra ställen i denna bloggpost, men det får va till en bättre dag.
Thursday, September 09, 2010
fat freddy's drop @ troxy
I'm at Troxy, waiting for one of my favorite bands to get on stage. Fat Freddy's Drop is on tour again and I've been wanting to see them for four years now. And tonight I've got a cold... But that isn't stopping me. A fever, yes. Sore throat, probably would. A runny nose, not gonna happen.
I'm equipped with a purse full of paper tissues and I'm going straight to bed after the show. No socializing, and getting to know new people. No looking around to see if anyone I know is here (however unlikely that I'd find the few I know, that live in this city and like FFD, among all the people at this establishment.
I've found a seat, that probably has a decent view even when people get up, and I'm here to enjoy the music. Time to rock! (sorta)
I'm equipped with a purse full of paper tissues and I'm going straight to bed after the show. No socializing, and getting to know new people. No looking around to see if anyone I know is here (however unlikely that I'd find the few I know, that live in this city and like FFD, among all the people at this establishment.
I've found a seat, that probably has a decent view even when people get up, and I'm here to enjoy the music. Time to rock! (sorta)
Monday, August 23, 2010
Thursday, August 05, 2010
PACA2010 - No internet
We are alive and more then well! We just haven't had access to the wicked world wide web. Or the ordinary one for that matter. This is posted by emailing with my phone. Hopefully it won't be too expensive.
We landed in Nice, got the car and shot off along the coast. A quick stop just outside of Nice for lunch and breakfast supplies for the next day. We had coffee, a stroll along the seaside and a quick dip in the ocean in Cannes. And at St Raphael we stopped for dinner, only to realize that we really had to adjust our "eating pattern".
We were starving some what after six and restaurants didn't open until seven. So after fourty minutes of horrible waiting, we finally got dinner. But it was amazing and well worth the wait. My (two!) fantastic crepes, the view over the harbour, the company and the beautiful sunset made it an almost magical start of our trip.
As the start of our mini coastal road trip took longer than expected, we decided to take the motorway straight "home". This proved to be a bit more exiting then one might expect. We got to experience pouring rain, thunder, lighning and passed a car crash.
The last part, of finding our house in the dark following hand written directions, proved interesting but definitely not impossible.
These last few days we have seen parts of Arles and done some proper grocery shopping. We've had a barbecue (with some duck of course), multiple visits to our pool, dinner on the village square, and a trip to Pont du Gard for some ancient culture and a swim in the river.
We were supposed to see a city of ruins today, but it was way too hot, so we've been by the pool and in the shade by our house all day. Now we're off on a jog to the village center to look at the thursday market.
Lots of love!
Sunday, August 01, 2010
PACA2010 - no mobile site
Viewing/posting on the site that host my travel journal on my cell phone is horrible. So I'm probably gonna use my blog. Or twitter. Or facebook.
Over and out.
Over and out.
PACA2010 - The Proverb...
...of the trip:
Ignorance is bliss
None of us know french!
It's gonna be -wait for it- AWESOME!
Ignorance is bliss
None of us know french!
It's gonna be -wait for it- AWESOME!
PACA2010 - The Packing...
...is really not my thing!
I was supposed to pack my stuff tonight and go to bed early.
Instead I start another travel journal. And google stuff.... stuff totally unrelated to the journey. And I feel that I may be coming down with something. Not a good start. Straight to bed with me!
Tomorrow: work all day, followed by some shopping, and then packing. And perhaps a beer or bottle of bubbles to celebrate my vacation. ;)
Yay for me!
I was supposed to pack my stuff tonight and go to bed early.
Instead I start another travel journal. And google stuff.... stuff totally unrelated to the journey. And I feel that I may be coming down with something. Not a good start. Straight to bed with me!
Tomorrow: work all day, followed by some shopping, and then packing. And perhaps a beer or bottle of bubbles to celebrate my vacation. ;)
Yay for me!
PACA2010 - The Plan...
Our flights are booked.
We have rented a house.
We have booked a car.
We are going to France!
First off TeamThree - Mia, Arvid and myself - pick up the car in Nice and have a about a week to "gently" make Provence-Alpes-Côte d'Azur and Languedoc-Roussillon ready for what is yet to come.
A week later TeamTwo - Cicci and Nahlin - join our forces and together we make:
Team -wait for it- Awesome!
We have a precious few days to wreak havoc on the unsuspecting coast of that beautiful azure sea and the amazing mountains next to it, before shooting down to Barcelona - for some serious partying - to see TeamThree off.
After that, TeamTwo have the "ungrateful" task of taking care of the area of disaster, left by our venture.
My coverage of our odyssey might not be as frequent as I hope for. Cause: uncertainty of connection.
the target
We have rented a house.
We have booked a car.
We are going to France!
First off TeamThree - Mia, Arvid and myself - pick up the car in Nice and have a about a week to "gently" make Provence-Alpes-Côte d'Azur and Languedoc-Roussillon ready for what is yet to come.
A week later TeamTwo - Cicci and Nahlin - join our forces and together we make:
Team -wait for it- Awesome!
We have a precious few days to wreak havoc on the unsuspecting coast of that beautiful azure sea and the amazing mountains next to it, before shooting down to Barcelona - for some serious partying - to see TeamThree off.
After that, TeamTwo have the "ungrateful" task of taking care of the area of disaster, left by our venture.
My coverage of our odyssey might not be as frequent as I hope for. Cause: uncertainty of connection.
the targetSunday, May 09, 2010
tack söta QM
Tack sötaste, underbaraste, vackraste QM för en grymt bra middag och fest! Det var en helt fantastisk kväll och jag kan inte se hur vi ska lyckas toppa det nästa år.
Fast det gör inget om vi inte lyckas med det. För om vi gör nåt som åtminstone kommer i närheten av det ni gjorde så är jag mer än nöjd.
Maten var grymt god, musiken perfekt och det var helt strålande bra med livebandet. (Massa pussar och kramar till er med. Ni fick dansgolvet att gunga. Helt sjukt vad bra ni va!)
Jag hade så fantastiskt roligt och jag hoppas att ni också hade det roligt och fick chansen att njuta ni med. Massa pussar och kärlek till hela QM. Ni är bäst i hela världen!
Fast det gör inget om vi inte lyckas med det. För om vi gör nåt som åtminstone kommer i närheten av det ni gjorde så är jag mer än nöjd.
Maten var grymt god, musiken perfekt och det var helt strålande bra med livebandet. (Massa pussar och kramar till er med. Ni fick dansgolvet att gunga. Helt sjukt vad bra ni va!)
Jag hade så fantastiskt roligt och jag hoppas att ni också hade det roligt och fick chansen att njuta ni med. Massa pussar och kärlek till hela QM. Ni är bäst i hela världen!
Wednesday, May 05, 2010
reklam för Shangri-La
Jag glömde i all min glädje och lycka bort att faktiskt berätta hur man kan se årets Kårspex.
Klockan 19.00 i kväll, onsdagen den 5:e maj 2010, så spelar vi Shangri-La för sista gången för allmänheten i Stockholm. Missar man det nu så måste man antingen åka till Mariefred den 5:e juni eller börja studera på KTH till hösten.
Det kostar i varje fall 170.- eller 220.- beroende på plats och det blir ännu billigare om du är student.
Så se till att ta dig till Södra teatern ikväll för en legendariskt bra upplevelse.
Se Kårspexets hemsida för ännu mer information.
Klockan 19.00 i kväll, onsdagen den 5:e maj 2010, så spelar vi Shangri-La för sista gången för allmänheten i Stockholm. Missar man det nu så måste man antingen åka till Mariefred den 5:e juni eller börja studera på KTH till hösten.
Det kostar i varje fall 170.- eller 220.- beroende på plats och det blir ännu billigare om du är student.
Så se till att ta dig till Södra teatern ikväll för en legendariskt bra upplevelse.
Se Kårspexets hemsida för ännu mer information.
stolthet över kårspexet Shangri-La
Wow... Jag är så himla stolt över att vara del av denna underbara teatergrupp.
Det är helt sjukt underbart att få dela passion med så ofantligt kreativa, talangfulla och entusiastiska människor. Tillsammans har vi alla lyckats skapa något fantastiskt och jag kan inte förstå att jag ännu inte gjort mitt allt för att skrika ut min stolthet över det vi skapat tillsammans.
Kanske beror det på min djupt ingrodda blyghet över att lyfta sånt jag själv har del i. Att stoltsera med vad "jag" gjort.
Efter de senaste föreställningarna så bubblar det inom mig. Jag kan inte fortsätta vara så här ödmjuk, för vill bara skrika ut det så att hela världen ska få veta hur bra det blev. Jag vill ge alla chansen att få se oss, skratta med oss och dela den historia vi levt med i över ett år.
Skulle jag ha ekonomin för det så skulle jag bjuda massa människor på att få se spexet. Jag skulle köpa en hel föreställning och bjuda in alla jag känner och älskar. Tyvärr så räcker min ekonomi inte till att förverkliga den önskan. Men jag är villig att - med egna pengar - sponsra en (1) person som ännu inte har sett spexet, med en biljett till vår sista ordinarie föreställning som är imorgon onsdag 5:e maj (eller idag, beroende på hur man ser det) klockan 19.00.
Allt jag "kräver" är en motivering till varför just du borde få denna chansen. Smsa, maila eller FBa din motivering till mig innan klockan fem imorgon, så ska jag överväga det.
Jag kan inte lova att en person verkligen vinner. Det beror helt på de motiveringar som kommer in. Om inget berör mig tillräckligt, så får det va. :) Så gör ert bästa och låt mig veta varför ni bör få se detta spexunderverk.
Kärlek till er alla.
Puss!
Det är helt sjukt underbart att få dela passion med så ofantligt kreativa, talangfulla och entusiastiska människor. Tillsammans har vi alla lyckats skapa något fantastiskt och jag kan inte förstå att jag ännu inte gjort mitt allt för att skrika ut min stolthet över det vi skapat tillsammans.
Kanske beror det på min djupt ingrodda blyghet över att lyfta sånt jag själv har del i. Att stoltsera med vad "jag" gjort.
Efter de senaste föreställningarna så bubblar det inom mig. Jag kan inte fortsätta vara så här ödmjuk, för vill bara skrika ut det så att hela världen ska få veta hur bra det blev. Jag vill ge alla chansen att få se oss, skratta med oss och dela den historia vi levt med i över ett år.
Skulle jag ha ekonomin för det så skulle jag bjuda massa människor på att få se spexet. Jag skulle köpa en hel föreställning och bjuda in alla jag känner och älskar. Tyvärr så räcker min ekonomi inte till att förverkliga den önskan. Men jag är villig att - med egna pengar - sponsra en (1) person som ännu inte har sett spexet, med en biljett till vår sista ordinarie föreställning som är imorgon onsdag 5:e maj (eller idag, beroende på hur man ser det) klockan 19.00.
Allt jag "kräver" är en motivering till varför just du borde få denna chansen. Smsa, maila eller FBa din motivering till mig innan klockan fem imorgon, så ska jag överväga det.
Jag kan inte lova att en person verkligen vinner. Det beror helt på de motiveringar som kommer in. Om inget berör mig tillräckligt, så får det va. :) Så gör ert bästa och låt mig veta varför ni bör få se detta spexunderverk.
Kärlek till er alla.
Puss!
Friday, January 29, 2010
äkta service
Jag älskar barer som har koll på sina gäster. Dvs att vet vad man beställer, ser till att notan följer med trots att man rör sig runt i lokalen och vet vem som beställer vad, utan att göra en grej av det. Det är äkta service och jag uppskattar det enormt mycket. Att bara komma dit och bli omhändertagen och det känns naturligt.
Jag tror att det är en av de saker jag saknar mest från mitt år utomlands. Jag tar gärna emot tips om fler ställen i stan som kan det där med riktig service. Den där som känns äkta och utan snobberiet.
Puss och god natt.
Jag tror att det är en av de saker jag saknar mest från mitt år utomlands. Jag tar gärna emot tips om fler ställen i stan som kan det där med riktig service. Den där som känns äkta och utan snobberiet.
Puss och god natt.
Subscribe to:
Posts (Atom)
