SDHC-trubbel

Idag, när jag fiffade med prylar inför resan, så kom jag på den smarta idéen att faktiskt kolla om min minneskortsläsare fortfarande fungerar. Det känns väldigt onödigt att släpa med sig en pryl över Atlanten bara för att upptäcka att den inte funkar. Den är visserligen ganska så liten och tar inte alltför mycket plats, men det blir så jobbigt när sånt händer.

Mycket riktigt så visade det sig att den var trasig... Eller den är egentligen inte trasig. Den är bara för gammal och klarar helt enkelt inte av att läsa SDHC. Så den funkar inte som jag vill att den ska.

Därför började jag leta lite efter en liten och smidig adapter som inte kostar alltför mycket och kan köpas i en butik* i Stockholm.

Det visade sig vara svårare än jag trodde. De få jag hittade antingen kostar för mycket eller är för stora. Det enda var en noname-pryl som... verkar plastig och som bara känns fel. Dessutom så hittade jag en recension som påstod att sagda noname-pryl är riktigt långsam.

Jag vet inte om jag ska lägga en hundring på en billig skräppryl, ta mig omvägen förbi Skärholmen och köpa nåt halvdyrt, köpa nåt svindyrt (som jag inte ens kan vara säker på funkar bra) eller chansa på att jag hittar nåt bra och billigt (yeah right) i USA, som jag sen inte kan returnera om den slutar funka om några månader.

Om ändå dollarn låg kvar på förra sommarens kurs. *önskesuck*

*Jag åker ju på lördag och det är ekonomiskt korkat att expressleverera nåt från en internetbutik.