lämnad

Om någon timma går Tomas flyg till andra sidan jorden och han lämnar mig i över ett år.

Det jag känner är helt sjukt själviskt, men han är den enda jag verkligen kunnat prata med på sistone och jag kommer att sakna honom så tokigt mycket. Visst kommer vi att hålla kontakten och snacka med jämna mellanrum, men det är inte riktigt samma sak som att han bara var en halvtimma bort. Visserligen så går tiden fort och snart är väl jag down under och hälsar på.

Nästa vecka så lämnar nästa mig. Kalle ska iväg till Libyen i över ett år och då är jag ännu lite ensammare.

Självklart blir jag inte ensam om de sticker, jag har massor av människor som jag gillar som är kvar.
Men jag kommer att sakna dem båda...

problem

Jag har ett "problem" med att skriva i den här bloggen.

Jag skriver dagbok. Alltså för hand, på papper.
Där skriver jag massor av saker som aldrig någonsin skulle hamna på nätet. Det finns alldelles för många som skulle bli ledsna då och det finns saker om mig själv som jag inte riktigt är beredd på att folk ska veta om mig.

Men det är ju inte bara de riktigt "hemliga" sakerna jag skriver om. Jag skriver om allt möjligt som händer mig och hur jag känner. Jag skriver ibland för att fördriva tiden när jag åker kommunalt. Det är lite svårt att blogga på pendeln om man inte har en laptop.

Jag skulle kanske kunna börja överföra delar av det jag skriver för hand hit, men det känns konstigt på nåt sätt.

Och tiden går...

Jag förstår inte hur jag inte kan göra nånting.
Tiden går och jag hinner inte med något.

Jag borde vara duktig och komma igång med exjobbet igen. Jag borde ha varit duktigt och kommit igång med det för över ett halvår sen, men det har ju inte hänt.

Istället låter jag tiden gå och gör inget särskilt.
Och ångesten växer sig allt större.

Så startar jag en blog istället...